fredag 1 november 2013

Övergivet Memorial plase

Vilken dag och vilka intryck det har varit.
Först så vaknade jag kl 02 av att min telefon ringde. Jag hade den brevid sängn för jag hde klockan på ringning. Jag svarade inte för jag såg att det var ett försäljningsföretag. Sen kunde inte jag somna om utan jag har varit vaken sen dess.
Satte mej vid datorn, löste korsord, försökte sova, satt vid datorn. Nej det gick bara inte. Gav upp klockan sex och väckte han i sängen brevid.

Efter frukost så gav vi oss iväg kl 8.30 med taxi till Patong för att möta Mr  Meng. Han ska ta oss en heldag till Khao Lak. Vi stannade vid en underbar strand där vi tog en liten bensträckare och blev blöt i byxorna. Av vågskvalp alltså.
När vi kom fram så åt vi lunch på en restaurang med underbar utsikt över stranden.
Fortsatte sen till Tsunami memorial strax utanför staden. Det är en minnesplats över offren vid Tsunmin med en stor våg i naturlig storlek av höjden på vågen som kom in. Men jag måste säga att jag blev både lite bestört och ledsen över hur det såg ut. Jag var där 2006, då var det blommor där, ansat och välskött, massor med foton inne i minnesrummet. Nu var gräset högt, inga blommor, övergivet, skitigt och skylten nere. Tyvärr så har det satts efter så det såg öde ut.

Nästa stopp blev fiskebåten som hamnade två km upp på land. Det var två båtar bredvid varandra men båda var lika rostiga och övergivna. Om man nu ska ha något sorts minnesmärke av olyckan så får man väll sköta om det. Det kommer inte att dröja länge innan dessa båtar rostar bort helt och hållet.

Fortsatte till en kyrkogård som många inte vet att den finns. På en stor inhängd yta så har man begravt all som man inte har kunnat identifierat. Över 300 st ligger där och i mitten på kyrkogården så står ett monument som liknar de tre vågor som kom. Men det var lika där. 2006 var det skött så fint med blommor och fint gräs och städat, nu övergivet med förtorkade gräsmattor och oreda. Man har ingen respekt för de avlidna verkar det som.

Det tredje stoppet blev polisbåten som spolades upp tre km från stranden.

Kaffetarmen skrek när vi åkt hem så vi stannade vid ett underbart ställe på en höjd och fikade. Där såg vi den längsta gungan jag någonsin sett. Den satt högt uppe i ett träd och var minst 25 m.
Sen bar det raka vägen hem till en god kvällsbuffe och en dusch.
En sevärd och givande dag.
Ha dè

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar