Fredag 23 jan

Varje dag som jag sitter på kontoret, och även hemma via datorn, så lyssnar jag på Radio Värmland.
Det är nog mycket av gammal vana men också för att det är så bra programledare.

Jag liksom "känner" Bengt, Roy, Anna och Sara och de övriga på redaktionen. Lättsamma, underhållande, glad och enkla killar och tjejer.
Man blir glad av att lyssna på dom. Sen att man vet vilka platser dom pratar om gör ju bara saken inte sämre.

När jag jobbade i Karlstad på Seniorernas Hus så kunde Bengt Högling ringa och då kunde det låta så här: "Hej Lotta, gör dej klar, det är fyra minuter kvar till sändning, vill prata om............... OK?"
Då kanske det har varit en insändare eller reportage eller något evenemang som dom ville prata om.
Ja, det var roligt.

I går em så var jag på möte på Kvarnbacken. Det är en blandad grupp som Ingela samlat som pratar om anhörigaspekten. En arbetsmetod för att utveckla anhörigstödet i kommunen.

Vi är 10 st från bistånd, SS, anhöriga, diakon, personal och vi sitter och diskuterar. Ingela får via dator frågor från BLN och vi är flera platser i Sverige som gör samma sak och det förs anteckningar som sen sänds in centralt och sammanställs.

Gårdagens ämne var " Vilka existentiella tankar och frågor kan anhöriga ha i olika situationer?"
och  "Vilka existentiella frågeställningar möter personalen hos anhöriga?"

Stora frågor som inte finns direkta svar på men alla har ju olika syn på vad som menas med existentiella frågor. Mycket prat och tankar blir det och två timmar bara rusar iväg.
 Igår kom vi bl.a. in på vad viktigt det är att förverkliga sina drömmar mens man kan. Till slut så står man där själv och är anhörigvårdare och kan inte göra det man drömt om eller att man själv blir sjuk.
Ja det är stora tänkvärda frågor.

Nej, nu ska jag ta min lediga dag och göra något nyttigt av den.
Ha dé